I blickfånget: Samhällskunskap och svenska

Källkritik är ett ständigt aktuellt samtalsämne. Man kan tala om det som ett förhållningssätt, en kompetens eller en metod. Det genomsyrar alla delar av samhället, och därmed även skolan. Två skolämnen med stark koppling till källkritik är samhällskunskap och svenska. Därför dyker I blickfånget denna gång ner i samhällskunskapen och svenskan och diskuterar vikten av källkritisk kompetens.


Vi pratade med Anders Waldt, som är både författare och redaktör för Digilär Samhällskunskap för gymnasiet. Berätta, hur tänkte du när du skapade läromedlet?

Anders Waldt

Anders Waldt, författare och redaktör.

Som gymnasielärare i samhällskunskap ville jag skapa ett läromedel som engagerar och utmanar eleverna. Med utmana menar jag bland annat att utmana elevernas samhällsperspektiv och lyfta fram olika vinklar av en samhällsfråga. Utmana innebär även att varje elev ska få en chans att utveckla sina färdigheter i att studera samhällsfrågor. Om eleven får goda kunskaper om samhället och får utveckla sina färdigheter i att söka, strukturera och värdera information blir eleven bättre rustad för att delta aktivt i samhällslivet.

Överlag har jag valt att lägga ett stort fokus på högaktuella ämnen som demokratifrågor, mänskliga rättigheter och källkritik. Det kan läsaren bland annat se i det uppdaterade arbetsområdet Vad är demokrati? och i Månadens tema november: Alternativa fakta, kunskapsresistens och fejkade nyheter.

På vilket sätt får eleverna kompetens kring källkritik i läromedlet? Vad innebär källkritisk kompetens i samhällsämnet?

Källkritik har med rätta fått en allt större plats i samhällskunskapsundervisningen och därmed även i Digilär Samhällskunskap för gymnasiet. Digitaliseringen och vår användning av sociala medier och internet ställer helt nya krav på den källkritiska förmågan.

Kunskap om samhället skapar fundamentet för källkritik.

Utöver att gå igenom de konkreta källkritiska metoderna – till exempel granska en hemsida och dess layout, äkthet och tendens – finns det även en djupare diskussion kring andra delar av källkritik. Till exempel hur vi väljer våra informationskällor, hur vi reagerar på kunskap som går emot vår egen övertygelse och vikten av kunskap som en del av källkritiken. En källkritisk kompetens kan inte bara byggas på olika tekniker för att granska en källa, utan det krävs även god kunskapsnivå i ämnet. Om du exempelvis inte har kunskap om vanliga fallgropar med statistik kan du lätt låta dig luras av fejkade nyheter som innehåller förvanskad statistik. Återigen, kunskap om samhället skapar fundamentet för källkritik.


Tips från samhällskunskapen!

Granskande hemsida med dagsaktuellt innehåll

Viralgranskaren: en webbsida där journalister granskar påståenden som får stor spridning i sociala medier. Den drivs av den politiskt obundna nyhetstidningen Metro och man kan som lärare hitta material där att diskutera med sina elever på lektionen.

Böcker för den extra intresserade

  • Frans, Emma (2017) Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams. Volante
  • Werner, Jack (2018) Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå – Om myter på nätet, fejkade berättelser och vikten om källkritik. Albert Bonniers förlag.
  • Wikforss, Åsa (2017) Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Fri tanke.

Intervjupodcast med alternativa fakta i fokus

I avsnitt 68 av podden Lära från lärda blir Åsa Wikforss intervjuad. Hon är professor i teoretisk filosofi vid SU och även författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender. Boken går på djupet med frågor som vad som är kunskap, hur vi väljer att bortse från viss kunskap och vikten av att bygga kunskap på vetenskap. I avsnittet diskuteras problematiken med att lära ut källkritik innan man lär ut grundläggande kunskap i olika ämnen.


Cecilia Lilja är både produktionschef, författare och redaktör på Digilär. Hon har varit medförfattare till Digilär Svenska på gymnasiet. Vi frågade även henne hur tankarna gick när de skrev svenskläromedlet.

Cecilia Lilja

Cecilia Lilja, författare och redaktör.

När vi skapade läromedlet var en av de stora utmaningarna att disponera det stora innehållet. Eleverna ska lära sig massor om litteratur och språkvetenskap men utöver det ska de dessutom få möjlighet att öva sina färdigheter i svenskämnets förmågor, som tala, skriva olika texttyper, läsa och analysera litteratur och även förmågan att söka information. En viktig käpphäst blev att vi i alla delar av läromedlet försökte väva in uppgifter där eleven får öva och visa dessa förmågor. I alla kapitel, oavsett om det handlar om antikens litteratur eller språksociologi, finns därför uppgifter där eleven uppmanas att redovisa muntligt, skriva olika sorters texter och kritiskt granska informationstexter.

Källkritik är ett ständigt närvarande moment i svenskan.

Vad innebär källkritisk kompetens i svenskämnet och hur är det inkorporerat i läromedlet?

Skolverket har gett oss ett viktigt uppdrag i att undervisa eleverna om hur de ska förhålla sig till all information som finns omkring dem i dagens digitala värld. För svenskämnet innebär det att källkritiken kontinuerligt behöver vävas in i undervisningen. Oavsett vad som är i fokus bör elever alltid vara kritiska när de ger sig ut och letar information till egna uppsatser, muntliga framföranden o.s.v. Min erfarenhet är att det är bra med tydliga instruktioner och checklistor som eleverna alltid kan ta fram för att påminna sig om vad som gäller. Källkritik är inget man kan gå igenom i två veckor och sedan aldrig återkomma till, utan det är ett ständigt närvarande moment i svenskan, precis som muntlig och skriftlig förmåga.


Tips från svenskan!

Lektionstips från webben

Det finns väldigt mycket bra material på nätet fritt för lärare och elever att använda när man vill öva sig på källkritik, till exempel MIK för mig som Statens medieråd har tagit fram.

Som lärare kan man också ha mycket nytta av IIS, de ger ju till exempel varje år ut rapporter kring ungdomars användande av internet. Visste du att de har gjort en hel guide om källkritik på internet (lite lång för eleverna men toppen för mig som ska undervisa)?

Boktips för din undervisning

Internet är trasigt

Internet är trasigt – Silicon Valley och demokratins kris

Internet är trasigt är en reportagebok av journalisterna Karin Pettersson och Martin Gelin som undersöker hur sociala medier konkurrerat ut traditionell media som främsta nyhetskälla, men där företagen själva struntar i demokratin. Författarna besöker USA:s ledande tech-företag som Facebook, Google och Twitter, samt intervjuar ledande experter i den amerikanska debatten om medier, demokrati och ny teknik. De vill få en undersöka vilka demokratiska konsekvenser detta maktskifte har lett till, och vad som kan hända i framtiden. Boken fungerar bra som grund för att diskussion i klassrummet kring frågan om hur vi kan göra internet och sociala medier till verktyg som främjar demokratin.

Senaste nyheter

Andra inlägg i Nyheter

Relaterade produkter

Sh
Samhällskunskap Gymnasiet
Sv
Svenska Gymnasiet

Press

Här hittar du pressmaterial, till exempel vår logotyp och broschyrer, samt information om kontaktpersoner.

Pressmaterial

Nyhetsbrev

Missa inga viktiga uppdateringar, roliga lektionstips eller annan information – prenumerera på våra nyhetsbrev här!

Prenumerera