I blickfånget: Filosofi

I blickfånget: Filosofi

Idag är det Världsfilosofidagen! Vi passar på att lansera vår nya artikelserie I blickfånget där vi gör en djupdykning i ett ämne och lyfter upp intressanta aspekter för dig att använda i din undervisning. Vi kommer att tipsa om massor av spännande innehåll kopplat till ämnet – det kan vara allt från debattartiklar och rapporter, till filmer och musik. Självklart visar vi även hur du på bästa sätt kan använda Digilär i just ditt ämne! Först ut: filosofi!

Filosofi är ett ämne som intresserar många, inte minst gymnasieelever som är på randen mellan barndomen och vuxenlivet. Att filosofera kan innebära olika saker för olika personer men att resonera kring allmänna och abstrakta frågor kan fungera som en övergripande beskrivning. Ofta handlar frågorna om etiska eller existentiella dilemman och filosofi kan därmed upplevas som ett väldigt personligt ämne.

Intervju med författaren bakom Digilär Filosofi för gymnasiet: Anders Eckerström

Anders Eckerström.

Berätta, hur tänkte ni när ni skapade läromedlet?

Målet var att göra ett läromedel som är intresseväckande, har en tydlig struktur, speglar bredden inom filosofiämnet och är anpassat för en 50p-kurs, med dess begränsade antal undervisningstimmar.

Vad fick dig att intressera dig för just filosofi?

Mitt intresse för filosofi vaknade på allvar under universitetsstudierna i andra ämnen. I historia talade man till exempel om orsakerna till olika fenomen, men utan att grundligt diskutera vad som egentligen menas med orsaker. Det jag tycker är intressant med filosofin är att man där kritiskt granskar idéer och uppfattningar som annars tas för givna.

Finns det någon del av ämnet som du tycker är extra intressant, och hur kan man som lärare lyfta in det i sin undervisning?

Den snabba tekniska och medicinska utvecklingen i samhället leder fram till filosofiska frågor kring till exempel artificiell intelligens, medvetande, kognitiva förstärkningar och liknande. Ofta tycker jag att filosofiundervisningen blir som mest intressant när aktuella fenomen i samhället kan ges en filosofisk belysning.

”Existensen föregår essensen”

Existentialismen är också en inriktning som ofta fångar eleverna, kanske på grund av att frågor om frihet, val (och ångest!) berör gymnasieungdomar i särskilt hög grad. Att diskutera existentialism är ett sätt att lära känna sig själv, och få möjlighet att utröna sin egen moral och lista ut hur den ser ut. Intressanta diskussionsfrågor som många elever har mycket att säga om kan vara:

  • Hur definierar du moral? På vilka grunder?
  • Vad är skillnaden mellan etik och moral?
  • Hur kan frihet definieras? Kan det finnas olika typer av frihet, och är de olika viktiga?

Har du några andra lektionstips från Digilär Filosofi?

Övningarna kring jaget, ondska, lycka och guds existens brukar engagera eleverna.

Slutligen, vilka fördelar tycker du Digilär Filosofi för gymnasiet har framför andra läromedel?

Det är ett flexibelt läromedel med både historiska och tematiska delar, och innehåller många diskussions- och reflektionsövningar. Texterna är koncisa och relativt lättillgängliga och går lätt att kombinera med annat fördjupningsmaterial, som till exempel filosofiska originaltexter.


Charmen med skärmen – Filosofiska rummet i P1 diskuterar det digitala livet

Filosofiska rummet P1

Bild från Sveriges Radios hemsida.

De elever som går i skolan idag har vuxit upp med sociala medier. I många fall är det en helt självklar del av deras liv, och det kan vara svårt att veta vad det har för effekt på deras psykiska hälsa. Hur mår man av att ständigt ha ett flöde att ta del av, nya bilder att se, klipp att skratta åt, podcaster att lyssna på – samtidigt som man ska visa upp en egen fasad, som i många fall inte ger en korrekt bild av verkligheten?

Filosofiska rummet är ett radioprogram i Sveriges Radio P1 som beskrivs som en ”trekvart om människan, etiken och existensen”. I avsnittet Charmen med skärmen diskuteras det digitala livet – både fördelar och nackdelar.


Boktips!

Albert Camus genombrottsroman Främlingen (originaltitel: L’Étranger) gavs ut 1942 och anses konstnärligt sett vara ett av existentialismens mest betydande verk. Boken börjar med att huvudpersonen Meursaults mor dör på ett sjukhem. I den berömda inledningen läser vi:

”Mamma dog i dag. Eller igår, kanske, vet inte. Jag fick telegram från hemmet: ’Mor avliden. Begravning morgon. Högaktningsfullt.’ Det betyder inget. Kanske var det i går.”

Översättning av Jan Stolpe.

Meursaults mor dör och han känner ingenting inför det; han är likgiltig inför allt i livet. Vi får ta del av hans förflutna när han ställs inför rätta efter att ha skjutit en man på stranden. Men vilket är hans största brott; att han skjutit en annan människa, eller att han inte kände något när det hände?

Boken passar gymnasieelever och fungerar väl att lyfta in i filosofiundervisningen.


Intervju med Åsa Wikforss

Åsa Wikforss

Åsa Wikforss.

Vem är du?

Jag är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och författare till den populärvetenskapliga boken ’Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender’.

Vad är filosofi för dig?

Filosofi är ett ämne som undersöker väldigt grundläggande frågor vad gäller världen och människan, till exempel frågor som har med språkets och tänkandets natur att göra, med kunskap och sanning, det mänskliga medvetandet eller moralen. Det handlar om att borra djupare än vad man annars gör, att klargöra och värdera argument när det gäller dessa väldigt grundläggande saker.

Varför tror du att man är intresserad av filosofi?

Jag tror att lockelsen består just i att filosofin inte tar något för givet, att man undersöker dessa bakomliggande saker på ett seriöst sätt. Frågorna är ju så viktiga för oss som människor, för vem vi är och vår plats i världen. Sedan uppskattar jag filosofins strävan efter klarhet, efter att förstå, att den inte tolererar oklarhet och dåligt underbyggda argument.

Hur kan man skapa filosoferande elever?

Man ska nog utgå från de filosofiska frågorna som sådana, och hur de knyter an till våra liv, snarare än att fokusera på filosofins historia. Fundera till exempel över medvetandet, det där subjektiva upplevandet som tycks möjligt att förstå bara inifrån. Kan man verkligen förstå en annan människa? Eller hur det är att vara en fladdermus (för att använda ett exempel från filosofen Nagel)? Kan medvetandet förstås genom att studera hjärnan? Givetvis kan man då lyfta in vad olika filosofer sagt (till exempel Descartes eller just Nagel) men det viktiga är att utgå från frågorna. Eller ta kunskapsfrågorna som är så aktuella nu: Vad är skillnaden egentligen på att veta något och bara ha en stark övertygelse? Varför är desinformation och lögner (till exempel fake news) ett problem?

Senaste nyheter

Andra inlägg i I blickfånget

Relaterade produkter

Press

Här hittar du pressmaterial, till exempel vår logotyp och broschyrer, samt information om kontaktpersoner.

Pressmaterial

Nyhetsbrev

Missa inga viktiga uppdateringar, roliga lektionstips eller annan information – prenumerera på våra nyhetsbrev här!

Prenumerera