Ny forskningsrapport: Digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat

Nyligen släppte Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) en forskningsrapport som visar att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning. Störst nytta av digitala lärverktyg har lågpresterande elever.

Carla Haelermans som står bakom rapporten har genomfört åtta experimentella studier på högstadieelever i Nederländerna för att undersöka hur de digitala verktygen påverkar elevernas skolresultat. Resultaten visar på statistiskt säkra effekter inom matematik och inom vissa moment i språkinlärning.

Individualisering gör digitala arbetsredskap effektiva

Forskningsrapporten slår fast att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning.

En slutsats Carla Haelermans fastställer är att det är individualiseringen av uppgifterna som gör digitala arbetsredskap effektiva. Resultaten tyder på att digitala verktyg som används för att anpassa uppgifterna till varje elevs nivå är mycket lovande för att öva upp grundläggande färdigheter inom matematik, språk och biologi. I rapporten lyfts addition och multiplikation inom matematik och stavning inom språk fram.

Vi har intervjuat Karin Sterner, förlagsredaktör i matematik och NO-ämnen på Digilär, om hur hon och hennes författare har utnyttjat digitaliseringens möjligheter när de byggt upp sina digitala läromedel.

– Med våra interaktiva uppgifter i matematik kan eleven arbeta på olika nivåer beroende på hur långt hen har kommit i sin förståelse, säger Karin Sterner.

I naturvetenskapliga ämnen används datorsimuleringar som är utmärkta redskap för att skapa ökad förståelse.

– Det blir som en minilaboration. Eleven prövar själv, klickar, drar och undersöker vad som händer. I laborationsredogörelsen som följer måste eleven tänka efter och fundera över vad som egentligen hände, och sedan sammanfatta det med egna ord, avslutar Karin.

Enligt forskningsrapporten är det viktigt att uppgifterna lätt kan automatiseras och att eleverna stimuleras att använda de digitala läromedlen fullt ut om de ska ge positiva effekter.

Störst effekt hos lågpresterande elever

Studierna kan visa på statistiskt säkra skillnader på effekten hos anpassade digitala läromedel mellan låg-, medel- och högpresterande elevgrupper.

Det konstaterats att både låg- och medelpresterande elevers allmänna
matematiska färdigheter ökar betydligt när de övar med hjälp av nätbaserade redskap, men effekten är betydligt mindre för de medelpresterande än för de lågpresterande.

Haelermans tar upp att den här skillnaden även märks i analyserna av de olika matematiska färdighetsområdena tal och räknesätt, proportionalitet och mätning. Lågpresterande elever har avsevärd nytta av det nya inslaget i undervisningen på samtliga matematikområden medan medelpresterande elever har betydande nytta inom områdena proportionalitet och mätning.

Digitala prov är effektiva

Haelermans kan fastställa positiva effekter av att använda digitala prov som inlärningsredskap. De här effekterna beror enligt henne på ”ökad exponering för materialet och/eller upprepningsprocessen som återaktiverar minnet”.

Ett försök visar till exempel att enkla digitala prov, även sådana utan omfattande återkoppling, ger positiva resultat. Det framgår dessutom i rapporten att ännu större positiva effekter noterats om digital återkoppling ges vid digitala prov.

”Undervisningsresultaten förbättras när lärare inkluderar flervalsfrågor med utökad personlig återkoppling i sina klasser. Resultaten är signifikant bättre än bland elever som fått samma veckovisa prov men nästan helt utan återkoppling”, fastställer Haelermans i sin rapport.

Karin Sterner lyfter fram de interaktiva uppgifterna i Digilärs läromedel som ger återkoppling direkt på skärmen.

– När eleven fått rätt på en uppgift kommer en grön tumme upp. Direkt respons och positiv feedback! Just detta gör det digitala verktyget så kraftfullt, berättar hon.

Avslutningsvis nämns flera andra viktiga anledningar till de positiva effekterna i rapporten, däribland att de ofta beror på läraren liksom att föräldrarnas engagemang är viktigt. Särskilt tydligt är det för elever i högstadiets lägre årskurser.

Här kan du läsa hela forskningsrapporten ”Digital Tools in Education. On Usage, Effects, and the Role of the Teacher” (pdf) från SNS.

Intervju med Carla Haelermans: Digital tools in education

Prova Digilär kostnadsfritt i 14 dagar

Vill du veta mer om Digilärs läromedel för högstadiet eller våra läromedel för gymnasiet men saknar licens? Ingen fara – du kan starta upp ett gratis testkonto och få tillgång till allt material i 14 dagar.