Digga Lärande – Vad hände och vad händer?

Att förutspå framtiden är omöjligt, det har 2016 visat oss med tydlighet inte minst i den politiska världen. Även att sia om den digitala utvecklingen är svårt, men det är många som försöker. Men inte ens de man tror har alltid haft rätt, Bill Gates lär ha förutspått 1980 att  ”ingen blir rik på att skriva mjukvara”. Hoppsan!

Något som är intressant för oss som verkar för skolans digitalisering är hur skolvärlden hänger med i de digitala trenderna och teknikerna. Vi kikar lite på vad som spåddes trenda de senaste två åren och hur det har slagit igenom i skolan.

I en rapport från mars 2015 framtagen av New Media Consortium tillsammans med Skolverket, norska Senter for IKT i utdanningen och danska Styrelsen for It og Læring beskriver sextio skandinaviska experter vilka trender och tekniker som kan komma att slå igenom på ett till fem års sikt, alltså 2015-2020.

Trender som spåddes slå igenom fram till 2017

  • Ökad användning av digitala prov
  • Eleverna går från att vara konsumenter till att bli producenter
  • Nya perspektiv på lärarrollen

Vad gäller första punkten kan vi konstatera att det nu finns fler aktörer som med framgång erbjuder digitala prov och därmed har också användningen ökat. Men den enskilt största anledningen till ökningen är förstås att fler skolor införskaffat en datorenhet per elev.

Men att övergången till en-till-en ändå går för långsamt är också mycket tydligt för oss i branschen. Det finns inte ens någon officiell statistik att tillgå kring detta från exempelvis Skolverket, men kontakterna med skolor och lärare över hela Sverige talar sitt tydliga språk. Ännu idag har inte ens alla lärare en egen dator! Svårt att genomföra en digitalisering då!

Allt detta känns djupt oroande inför de framtida planerna på att alla ska genomföra nationella prov digitalt. Redan idag kan skolor som har möjlighet välja detta, vilket naturligtvis ger brutala fördelar för de skolornas elever och bidrar ytterligare till att minska likvärdigheten i Skolsverige. Likvärdigheten var ju också det området som fick sämst resultat i PISA-undersökningen.

Angående andra punkten kan vi konstatera att eleverna med datortillgång definitivt blivit producenter, de skapar poddar, filmer, presentationer och blogginnehåll med en lätthet som aldrig förr. Skillnaden mot filmskapandet jag ledde under två elevens val-timmar i media i veckan är milsvid. Och det är för blott tio år sen!

Däremot stämmer det väl knappast att eleverna inte är konsumenter i skolans värld och heller inte att nya perspektiv på lärarrollen anammats överlag. Men visst finns det undantag och lyckade exempel! Anledningen till att de lyckats stavas ledningen: att våga förändra lärarrollen och att som skola bli digital “på riktigt” ställer krav på högre digital kompetens inom hela organisationen, men särskilt på ledningsnivå. Här kan vi konstatera att det finns mycket kvar att göra i att utbilda skolledarna så att de kan driva digitaliseringen framåt och förmå lärarna att släppa både böcker och kopieringsmaskinen och ställa sig frågan hur de kan utnyttja de digitala resurserna för att få fler elever att lära sig.

Tekniker som spåddes slå igenom redan till 2016

  • Användning av privat utrustning i skolan
  • Molntjänster
  • Flippat klassrum
  • Spel och spelifiering

Även om BYOD (Bring Your Own Device) ökat så är det definitivt inget som slagit igenom på bred front kommunalt. Kommunerna verkar istället bli allt mer nervösa för intrång i sina nätverk – med rätta kanske – och tillåter många gånger inte ens gästinloggning på skolorna när vi kommer ut.

Molntjänster däremot har definitivt ökat, självklart tack vare chromebooks i skolorna, Googles intåg i utbildningen och att skolorna tvingas köpa de billigaste varianten av iPads, följaktligen också med minst lagringsutrymme. Även många appar med bred användning, som Showbie, utnyttjar molnet och hjälper många med utrymmet. Men hur kommer allt detta att utvecklas med nya PUL 2018? Där står säkert många skolor ytterst oförberedda!

Flippat klassrum är en trend som sannerligen slagit igenom men som inte tillräckligt ofta problematiserats. Man kan till exempel ställa sig frågan om lärare ska tvingas att på ett eller annat sätt prestera något på film, något som dessutom är både svårt tekniskt för den ovane och som lägger sten på börda på en redan svårt pressad yrkeskår. Därtill kan man fråga sig om eleverna ska tvingas titta på ett flertal filmer i läxa till vissa dagar om “alla” lärare använder denna metod. Dessutom visar forskningen att hjärnan mår bäst av variation.

Angående spelifieringen så har många lärare tagit de många quiz-verktygen som dykt upp till sina hjärtan. Jag själv har under min lärargärning sett stora framgångar med denna metod då den skapar engagemang och motivation. Dock får man inte glömma bort våra elever med behov av särskilt stöd som dyslektiker eller elever med språksvårigheter. Många blir lätt stressade av tävlingsmomentet och riskerar att hamna utanför både gemenskapen och inlärningen. Och precis som med flipped classroom gäller devisen om variation!

Vi kan slutligen konstatera att vissa förutsägelser infriades men andra inte. 60 experter hade alltså ungefär lika rätt som Bill Gates. Så när vi tittar på fortsättningen av rapportens förutsägelser bör vi tänka på just detta, men också roa oss med att fundera på vilka som faktiskt kommer att infrias! 

Övriga trender och tekniker som spås slå igenom

Trender på tre till fyra års sikt (till 2018–2019):

  • Fler resurser levereras och sprids digitalt
  • Nya perspektiv på hur skolor arbetar
  • Ökad användning av data för lärande och bedömning i klassrummet

Tekniker på två till tre års sikt (till 2017–2018):

  • Learning Analytics, att samla och analysera data för att förbättra förutsättningarna för elevers lärande
  • Makerspaces
  • Öppna digitala lärresurser
  • Sociala nätverk

Trender på fem års sikt eller längre (till 2020–):

  • Ökat inslag av nya professioner i skolan
  • Ökad användning av blandade lärmiljöer, både fysiska och digitala
  • Nya digitala enheter med nya gränssnitt

Tekniker på fyra till fem års sikt (till 2019–2020):

  • Sakernas internet
  • Robotik och programmering
  • Tal-till-tal översättning
  • Kroppsnära teknik

Vad låter troligast och roligast? Learning analytics och programmering känns verkligen ligga runt hörnet, men det jag själv mest hoppas på är nya perspektiv på hur skolor arbetar och blandade lärmiljöer. Men vad tycker du?


Lena Gode
Kontorschef Stockholm

Senaste nyheter

Andra inlägg i Blogg

Press

Här hittar du pressmaterial, till exempel vår logotyp och broschyrer, samt information om kontaktpersoner.

Pressmaterial

Nyhetsbrev

Missa inga viktiga uppdateringar, roliga lektionstips eller annan information – prenumerera på våra nyhetsbrev här!

Prenumerera