Digga Lärande – Sanning eller konsekvens?

Vi har alla med fasa hört om ökningen av så kallat fejkade nyheter, främst beroende på den nytillträdde amerikanske presidentens minst sagt tveksamma förhållningssätt till sanningen. Vad kan du som lärare göra för att motverka detta?

Att blanda sanning och lögn som Trump gör är ett klassiskt propagandaknep använt även av såväl Putin som andra makthavare genom historien. Man utnyttjar helt enkelt en liten felaktighet och använder denna för att framställa allt annat som tvivelaktigt. Men även motsatsen, att låta en inslag av sanning skänka trovärdighet till en lögn är vanligt förekommande. För att lyckas med sin propaganda måste det vara nåt som verkar någorlunda trovärdigt. Mottagaren måste ändå ha en förhoppning att det är som avsändaren säger stämmer. Men vad kan och förstår våra ungdomar av denna manipulation?

Hur nås de unga av nyheter?

2013 fick 47 procent av de unga mediekonsumenterna sina nyheter via sociala medier. 2015 hade siffran stigit till 63 procent. Det är inte orimligt att anta att siffran nu har stigit ytterligare. Med detta i åtanke kan jag bli oroad av att så många som 2 av 10 lärare runt om i Sverige inte använder sociala medier alls, enligt en nationell kartläggning av svenska lärares (åk 7-9) användning av sociala medier, gjord 2016 vid Uppsala universitet.

Tabell 10. Antal/andel personer per åldersgrupp som anger att de inte använder sociala medier, varken privat eller i jobbet.

Åldersgrupp  Antal  Andel  Total
≤ 30 år                 7        10%     69
31-40 år              25       9%       292
41-50 år              73       18%     410
51-60 år              87       26%     329
> 60 år                53       35%     150
Samtliga             245     20%     1 250

Hur kan vi lära eleverna att förhålla sig till propaganda och fejknyheter om inte ens alla lärare ser det som sin skyldighet att hålla sig uppdaterad om vad eleverna utsätts för och hur? Du som läser detta är ju inte en av dem, men hur många kollegor känner du som till exempel “vågar vägra Facebook”? Jag tror att diskussionen kring detta saknas i kollegier och ledningsgrupper. Det hänger också till viss del ihop generellt med motståndet till digitaliseringen av skolan.

Hur gör vi våra elever källkritiska?

I kursplanerna för både 7-9 och gymnasiet ingår källkritik i flera ämnen, men mycket fokus hamnar på om en källa är sann eller falsk och eleverna får i uppgift att diskutera fakta från flera olika källor. Detta handlar ofta om historiska uppgifter och källor. Men källkritiska frågeställningar bör även handla om värderingar som presenteras. En persons värderingar kan ju inte hållas för sanna eller falska. Däremot behöver man kanske undersöka personens agenda. Och hur förhåller man sig till uttalanden som till exempel “muslimer anser att…”? Gäller det alla världens 1,6 miljarder muslimer?

Hur hänger detta ihop med digitala läromedels fördelar?

  • Vi menar absolut inte att man ska väja för att ge eleverna artiklar från webben. Tvärtom! Men man bör ha vissa grundkunskaper baserat på säker fakta för att ens ha möjlighet att värdera det som står på nätet. Detta är ett läromedels uppgift. Vår uppgift!
  • Bilder som används i artiklar online representerar inte alla. Kvinnor utgör hälften av världens befolkning, men förekommer bara i en knapp fjärdedel av det globala nyhetsflödet, enligt statistik från Statens Medieråd. I våra digitala läromedel har vi möjlighet att lägga in ett betydligt större antal bilder och se till att folk med olika kön, etnicitet, religion eller tillhörande en minoritet finns representerade på ett bra sätt.
  • Kapitel om källkritik med övningar finns som en hjälp för dig som tycker att detta är svårt, liksom diskussions- och reflektionsfrågor.
  • Bilder i artiklar kan enkelt manipuleras och avsändare av artiklar har ett syfte, gott eller inte. Rubriker är satta för att väcka uppmärksamhet. I ett läromedel finns neutraliteten som en ledstjärna.
  • En text i ett läromedel är dessutom anpassat till åldern på läsaren och befriat från vilseledande annonser eftersom vi inte lever i på inkomster från reklam.

Återstår så bara frågan om hur källkritisk du som läsare själv är. Titta på bilden igen. Är jag i London eller inte? Hur vet du det?


Lena Gode
Kontorschef Stockholm